Några byggnader och deras kakelugnar

Strånäset

När de stora skogsbolagens inköpare vid 1890 började köpa upp mark av bönderna i Norrlands inland för att komma åt deras skogar föll flera för deras lockelser, men relativt många i nuvarande Ragunda kommun ställde sig avvisande till detta och behöll sina fastigheter.

När de senare sålde av från sina skogar till helt andra priser än som de tidigare blivit erbjudna blev de smått förmögna. En del spenderade då delar av sin nyvunna rikedom till att bygga upp ståtliga boningshus och andra byggnader på sina fastigheter. Det mest kända exempel på detta finns att se i byn Skyttmon.

Om än inte i samma omfattning rent antalsmässigt finns exempel på detta även i byn Strånäset, beläget efter Indalsälven.

En större jordbruksfastighet som ärvdes efter ägarens död 1861 av dennes barn delades upp i två stora gårdar där det under perioden 1880 till 1900 uppfördes ståtliga boningshus samt ladugårdar och andra byggnader på bägge platserna.

Eftersom jag endast kunnat beskåda den västra gården på avstånd från förbipasserande riksväg 87, koncentrerar jag mig på den östra, vilken jag har haft möjlighet att besöka.

Enligt uppgifter på internet skall denna fastighet ha ägts av Erik Holmberg som lät uppföra den stora huvudbyggnaden samt de två flygelbyggnaderna, vilka alla skall ha blivit färdigställda 1887. Stall, och ladugård i tegel samt magasin blev färdiga tio år senare och följande år också ett ortogonalt hönshus i lusthusstil.

Den östra gården köptes under 1930-talet av Alf Silén och boningshuset kallas därför ibland för det ”Silénska huset”. Sedan 2006 är Karl-Erik Dahlgren och dennes hustru ägare av gården.

Under de senaste tjugofem åren har det inte bedrivits något jordbruk vid fastigheten och det finns inte heller sedan lång tid tillbaka någon boende i huvudbyggnaden. Däremot har flyglarna i varje fall tidvis fungerat som bostad. Hur förhållandena är nu känner jag dock inte till.

För ett flertal år sedan fick jag möjlighet att besöka denna gård, i första hand för att fotografera dess många kakelugnar men även gården i övrigt. Av den anledningen övertalade jag min granne, som är en skicklig fotograf, att följa med för att resultatet av fotograferingen skulle bli professionellt.

Börjar med några bilder av det en gång i tiden så stiliga hönshuset, samt den som gårdsfolket skämtsamt kallade ”kackelugnen”, alltså den plåtkamin där, som försedde hönsen med värme Därefter bilder på några av boningshusets alla kakelugnar.

Fastigheten Temperance vid Strandgatan 11-12, snett emot Västra Station, består av två sammanbyggda tvåvåningshus, ritade av arkitekten Knut Gustaf Gyllencreutz. Norra halvan av byggnaden (Strandgatan 11) byggdes som ett ordenshus av Tempelriddarna 1902-1904 och södra halvan (Strandgatan 12) byggdes av dem som ett lägenhetshus mellan 1904 och1906. Tidigt fanns där även ett café, och ett ölbryggeri. Det senare med ett källarvalv under mark på bakgården mellan huvudbyggnaden (Strandgatan 11) och en uthusbyggnad. Det är oklart över årtalet för ölbryggeriet, men källarvalvet under mark på bakgården finns i princip fortfarande kvar. I början av 1960-talet byggde Tempelriddarorden ett eget nytt hus på Kyrkgatan 61 i Östersund, och fastigheten Temperance inköptes då gemensamt av Ordenssällskapet Jämtlands Gille och Östersunds Fabriks- och Hantverksförening. Ovanstående information har erhållit från en representant för ägarna av fastigheten Temperance. Bilder på några av byggnadens kakelugnar.

Denna tvåvånings träfastighet uppfördes under 1880-talet längst Strandgatan i Östersund, men efter omfattande renoveringar ombidades fastigheten 1978 till bostadsrätter. Turligt nog skedde renoveringen på ett ansvarsfullt sätt, och bland annat kakelugnarna bevarades.

Den första en bild på den magnifika byggnaden i vinterskrud, och den sista en höstbild av det riktigt stiliga uthuset med sitt påbyggda duvslag.

Efter Färjemansgatan i Östersund, mellan Litsvägen och Regementsgatan ligger denna tvåvånings slottsliknande byggnad med kalkputsad fasad. Biologiläraren Sven Karlstrand köpte denna tomt tillsammans med sin hustru, och anlitade arkitekten Gustaf Hultquist att ta fram ritningar till deras framtida hem. Bygget kom igång och skall ha varit klart omkring 1907. En senare ägare till huset var landsfiskal Uhlin med hustru, och efter dem fick fastigheten namnet Uhinska huset, men benämns numera mest som Sockerslottet eller enbart Slottet. Från 1968 och fram till 2015 var Ingemar och Mary Bergström dess ägare. Därefter har ägarförhållandena varit skiftande och huset har mestadels stått tomt.

Här följer så bilder på några av de sex kakelugnar som nu finns kvar av de ursprungliga nio.

Åvike herrgård byggdes under mitten av 1700-talet upp vid Åvike bruk i dåvarande Hässjö socken (nuvarande Timrå kommun), men flyttades vid 1930-talets början till Västernorrlands läns museums område vid Murberget i Härnösand.

Herrgården har under årens lopp kompletterats med ett stort antal kakelugnar, vilka hämtats från olika platser i länen, men även i något enstaka fall utanför länet.

Kakelugnarna är i olika stilar och av olika ålder, men några skall i varje fall vara från 1700-talet. Den sista av kakelugnarna på bilderna finns inte vid herrgården utan vid prästgården på området.