Kruk- och ka­kel­ugns­ma­ka­re i Jämtlands län på 1700- och 1800- och början av 1900-talet

I Jämtland och då i synnerhet i Östersund med omnejd, har det liksom i övriga landet funnits en del ka­kel­ugns­ma­ka­re under 1700-, 1800- och början av 1900-talen. Troligen har de jämt­länds­ka ka­kel­ugns­ma­kar­nas arbete mestadels bestått i att mura upp utifrån inköpta kakelugnar, men tydligen har det också förekommit till­verk­ning av kakel även här. I varje fall går det att få den upp­fatt­ning­en eftersom det i års­skrif­ten Gamla Östersund år 1961 finns uppgifter om att lera hämtades vid Semsån.

I samma årsskrift berättas att ka­kel­ugns­ma­ka­re Nils Helldahl lät bygga en anläggning med brännugn nere vid Storsjöns strand. Liknande uppgift finns också i Hantverk och hant­ver­ka­re i Östersund. Även i samband med be­rät­tel­ser om Branting och Frank finns uppgifter om brännugn. Detsamma gäller Berglund i Höglunda och Sahlbom i Ede, Offerdal. I en upp­teck­ning från 1967 berättar ka­kel­ugns­ma­ka­ren Hugo Nyström f. 1891 att det fanns gott om ka­kel­fa­bri­ker i Östersund och även en i Offerdal.

Enligt en tabell i skriften Östersunds historia del 1, upprättad efter man­tals­läng­der­na fanns i Östersund under år 1800 en ka­kel­ugns­ma­ka­re men 1810 fanns det ingen. Åren 1820 och 1830 fanns det återigen en ka­kel­ugns­ma­ka­re i staden.

Från skriften Hantverk och hant­ver­ka­re i Östersund, skriven av Hans Jacobsson och utgiven av Östersunds fabriks- och hant­verks­för­e­ning har nedan­stå­en­de uppgifter tagits. Enligt hus­för­hörs­pro­to­kol­len 1831-40 finns då redovisade 42 hant­ver­ka­re med eget hushåll, och däribland 2 ka­kel­ugns­ma­ka­re. Enligt hus­för­hörsläng­den 1841-48 finns det då fort­fa­ran­de 2 ka­kel­ugns­ma­ka­re i staden. Dessa har till­sam­mans 3 gesäller och 1 lärling. Enligt Östersunds Fabriks- och Hant­verks­för­e­nings An­mäl­nings­bok 1847-1864 fanns det under denna period 3 ka­kel­ugns­ma­ka­re med till­sam­mans 3 gesäller och lika många lärlingar. För­fat­ta­rens (Hans Jacobssons) egna un­der­sök­ning­ar för perioden 1860-1880 visar på 6 st. ka­kel­ugns­ma­ka­re. En sam­man­ställ­ning ur fyra s.k. jämt­länds­ka kalendrar som gjorts av ovan nämnde författare visar på 4 st. ka­kel­ugns­ma­ka­re åren 1885-86, 4 st. år 1891, 2 st. år 1900 och 5 st. år 1910. Enligt Te­le­fon­ka­len­dern för Östersund 1925 fanns det då 1 ka­kel­ugns­ma­ka­re. Ända in på 1940-talet fanns det enligt uppgift i Jämtlands läns kalender fort­fa­ran­de en ka­kel­ugns­ma­ka­re i staden.

Många av de här nedan uppräknade personerna som var verksamma på lands­byg­den ti­tu­le­ra­des många gånger för murare, men vid något tillfälle även för ka­kel­ugns­ma­ka­re. Några av senare tiders ka­kel­ugns­ma­ka­re övergick så småningom till platt­läg­ga­ryr­ket. Även en del lärlingar och gesäller finns med i för­teck­ning­en.

Alfabetisk lista över Kruk- och Ka­kel­ugns­ma­ka­re i Jämtlands Län

Amcoff Gustav Adolf Ammer. Född den 31/10 1883 i Ammer och avled den 24/11 1949.

Amcoff, Nils Göran (Nikolaus Georg) Döviken. Halvbror till Gustav Adolf. Född den 4/5 1866 i Ammer. I samband med mi­li­tär­tjänst­gö­ring i Stockholm så utbildade han sig där till ka­kel­ugns­ma­ka­re. Efter att han återvänt till hem-bygden bosatte han sig i Döviken och bildade där familj. Amcoff, som förutom ka­kel­ugns­ma­ke­ryr­ket också utförde plåtsla­ge­ri­ar­be­ten, begav sig tidigt på morgnarna till fots iväg till de olika uppdragen uti i byarna bärandes sin verk­tygs­väs­ka. Enligt nutida be­rät­tel­ser var han en mycket skicklig yrkesman och be­trak­ta­des som en tu­sen­konst­när och en person som var före sin tid.

Några dag­bok­san­teck­ning­ar från Böle by, Ragunda: En ung flicka skriver detta år 1898. På hösten kom … Amcoff och satte upp en kakelugn åt oss. Nu kunde vi ha två rum varma. Något osäkert med förnamnet, men troligtvis Nils Göran. A.P. Gisslén skriver detta 1908: Hämtat kakel och ett fotogenfat, hjälpt kakel-ugns­ma­ka­ren Nils Göran Amcoff. Den senare dag­boksno­te­ring­en publicerad i skriften Dagar och År i Böle.

Nils Göran Amcoff avled den 30/4 1950.

Andersson, Håkan, född den 3/12 1827. Enl. flytt­nings­längd för Skogs församl. i Häl­sing­land flyttade han därifrån till Östersund 1853. Samma år fick han tillstånd att bedriva ka­kel­ugns­ma­ka­ryr­ket här i staden.Bosatt och då troligtvis även anställd hos Nils Helldahl. Anderssons vidare öden är än så länge obekanta.

Andersson (Andreasson), Per född den 13/5 1853 i Kyrkås. I Jemtlands läns kalender 1885-86 finns uppgiften om en P. Andreasson i Brynje, Kyrkås. Troligtvis är det han som enl. hus­för­hörs­läng­der med familj skall ha flyttat till Östersund 1892. Bosatte sig på gård n:o 212 (Rep­sla­ga­re­gat. 13, nuv. Råd­hus­ga­tan ungefär där tidigare So­ci­al­hög­sko­lan fanns).

Tydligen påbörjade han enligt annonsen t.h, sin verksamhet i Östersund redan år 1891. Innan anmälan till han­dels­re­gist­ret dröjde det dock ännu några år. Till Ma­gi­stra­ten i Östersund inkom det så småningom en anmälan med denna lydelse:

Un­der­teck­nad Per Andersson får härmed anmäla det jag ämnar här i staden idka ka­kel­ugns­ma­ke­riyr­ket i förening med handel under firma P. Andersson Östersund den 26 April 1894 / Per Andersson / adr. Östersund Bifogad till anmälan sändes detta intyg:

Att ka­kel­ugns­ma­ka­ren Per Andersson i Östersund hvilken enligt förestellt frej­de­be­tyg är född den 13 Maj 1853 icke, så widt de hos Rådstufvurät­ten i Östersund sådana diarier utvisa, blifvit i kon­kurs­till­stånd försatt eller under förmyndare stäld, det varder härmed till bevis meddeladt.

Östersund å Rådhuset den 30 April 1894 / Af Borg­mäs­ta­re Embetet / Mauritz Wickström

Den 22/4 1910 beviljades han inträde i Östersunds hant­verks­för­e­ning. Andersson avled den 22/6 1916 och blev dagen efter begravd på Östersunds norra be­grav­nings­plats.

Berglund, Erik Johan, Höglunda Stugun. Föddes den 28/8 1824 i Störedalen Norge och flyttade till­sam­mans med familj först till Östersund och kom enligt hus­för­hörsläng­den år 1873 till Höglunda och fas­tig­he­ten Höglunda 1:58. Berglund ti­tu­le­ra­des krukmakare och han skall förutom kakelugnar också ha tillverkat thekannor, blomkrukor och övrigt kruk­ma­kar­gods. Erik Berglund avlider den 10/10 1892 och dottern Olga övertar så småningom för­äld­rar­nas fastighet och inrättar där ett café, Olgas café.

Boupp­teck­ning­en efter Berglund, som f.ö. anger dödsdatum till 8/10, upptar en del poster som kommer från hans yrke som kruk- och ka­kel­ugns­ma­ka­re. Den hand­skriv­na handlingen är inte helt lätt att tyda, men jag återger den så gott jag kan: 1 parti bränhäner?, diverse till­ver­ka­de stenkärl (dessa värderas till 50 kr., och bör därigenom varit av tämligen stort antal), 1 Tagelsikt, Ka­kel­snitt­sar ? till flata och runda ugnar, 1 Lersvarf, en låda hvitlera, diverse färger, ett tråg, 1 Ler­bord­skifva, en slipsten, 1 Gammal Hyfvel, en dito såg, en fil, 1 Eldtång, en Ka­kel­ugns­luc­ka... För några år sedan startades åter igen ett café i byggnaden, så sommartid har Olgas café åter­upp­stått.

Något som kallades lerstenen där Berglund arbetade med sin lera, finns kvar på tomten och lerskärvor har även ha hittats i området. Ovanstå­en­de bilder visar lerstenen med en del skärvor i för­djup­ning­en. Krukan har ägarna till Olgas café lyckats att in­för­skaf­fa hos en granne. Skärvor med samma signering har även hittats på tomten.

Bergström, Per, föddes den 31/3 1855 på Rödön och flyttade 1874 till Östersund. En tid var han bosatt hos Frank och då anställd som lärling. Enl. 1880-års­folk­räk­ning var han vid det tillfället bosatt på gård n:o 44 och hade som lärling Eskil Olsson. I Kom­mers­kol­le­gi­ums års­be­rät­tel­ser över hant­ver­ka­re återfinns Bergström under följande år. Siffror inom parantes anger antal anställda: 1879 (2), 1880 (1), 1881-1887 (3), 1888 (2), 1889 och 1890.

Efter att rö­rel­seid­ka­re 1888 blivit anmod att registrera sin verksamhet till han­dels­re­gist­ret inskickar Bergström den 25 juni 1888 till Ma­gi­stra­ten en anmälan om att han ämnar att fort­fa­ran­de idka rörelse under firma P. Bergström. En konkurs drabbade dock Bergström samma år, och enligt dokument från konkursen fanns det i kon­kurs­bo­et bl.a. detta:

50 st. lerkrukor och burkar, 10 st. mindre lerkrus, 20 st. större lerkrukor, 8 st. större lerkrus, 20 st. mindre lerskålar m. fat, 13 lerfat, 150 blomkrukor, 14 st. ka­kel­ugns­luc­kor, div. kakel och ka­kel­ugns­makar­verk­tyg. I boet fanns också ett antal av kaf­fe­kan­nor, terriner, stekfat samt diverse glas­före­mål.

Eftersom antalet tycks vara för stort för att tillhöra ett hushåll samt att det fanns skulder till Gustafs­bergs Pors­lins­fa­brik och Fjäls glasbruk utanför Sundsvall är det inte osannolikt att Bergström hade för­sälj­ning av dessa varor. Där fanns också skulder till tyska pors­lins­fa­bri­ken C. Tielsch & Co. Troligen var lervarorna också sådant han köpte in och sedan ämnade försälja. Bland till­gång­ar­na fanns fordringar hos bl.a. andra ka­kel­ugns­ma­ka­re som Olof Frank, C.H. Johansson i Östersund, Oskar Svensson i Stockholm och Gustaf Eriksson i Sala.

Bland ford­rings­ä­gar­na fanns också ka­kel­fab­ri­kö­rer som Olof Forssell i Gefle, Forsstén, Forssell & Co i Upsala samt Olof Jonsson & Co i Arbrå. Där fanns också en skuld till ka­kel­ugns­ma­ka­re Andersson i Östersund. Enligt Kom­mers­kol­le­gi­ums be­rät­tel­ser tycks dock verk­sam­he­ten fortsatt ännu några år. Vid 1890-års folk­räk­ning var han bosatt på gård n:o 91A. I Adress­ka­len­der för Östersunds stad 1891 är uppgiven adress Gröngatan 17. Bergström avlider den 1/3 1892.

Boström, Carl August född 6/2 1845 i Umeå. Han kom till Östersund 1866 från Nora och flyttade härifrån till Grundsunda i Väs­ter­norr­lands Län 1875.

Branting, Carl Fredrik född 1758 (1756 enl. husf.längd) gick i lära hos O. Fr. Damberg i Eskilstuna 1785-1789. Flyttade till Östersund 1814 och kom då enl. husf.l. från Norge. Köpte år 1915 tomt 99 Odenslund, vilken ungefär femton år senare såldes på auktion. 1818 erhöll han burskap som ka­kel­ugns­ma­ka­re i staden. Branting förekommer i stadens arkiv till­sam­mans med flera andra som un­der­teck­na­re av bor­ger­ska­pets protokoll under åren 1820 och 1821. Dessutom kungöres om en auktion på en häst som ägdes av honom. I bor­ger­ska­pets protokoll från 1825 finns antecknat att Brantings brännugn måste repareras innan den får användas. Ur samma protokoll men från år 1829 går det att läsa att Branting nu anses för gammal och bör ersättas med annan. (Förmodar att det är ka­kel­ugns­ma­ka­re som avses).

Branting avled den 9/5 1838, och från det svårlästa boupp­teck­nings­pro­to­kol­let får man upp­lys­ning­en att halva tomten n.o 85 med fastighet värderas till 150 kr. Några saker hade Branting tydligen behållit från sin tid som kruk- och kakel-ugnsmakare. Med re­ser­va­tion för feltydning av den gamla handlingen redovisas dessa 2 dussin stenkärl, 6 dussin diverse krukor, 7 st. dric­ke­smug­gar, 1 dus-sin skålar, 4 st. krukor, 2 st. kakelugnar ofull­kom­li­ga, diverse verkstaden till-hörande verktyger, 1 ½ ? Engelsk lera.

Brandtman, Karl Fredrik Hällesjö. Född den 27/2 1877 i Gävle varifrån han 1914 enligt hus­för­hörsläng­den flyttade till Hällesjö. Troligtvis skedde flytten några år tidigare, eftersom han till­sam­mans med den blivande hustrun fick en dotter i början av år 1913. Brandtman avled den 24/11 1959.

Dufberg, Emil Johannes Knut. Född den 22/6 1874 i Vänge, Gotland. Familjen, där fadern f.ö. var ka­kel­ugns­ma­ka­re, flyttade 1882 till Visby. Troligtvis fick han där lära sig yrket av sin far, men 1897 gav sig Emil Dufberg iväg på en tur ut i landet. Först blev det Norrköping, sedan Lysekil och Borås. År 1900 kommer han till Stockholm, och där stannar han i två år innan det blir dags att bosätta sig i Sala. Möjligen stannade han där ovanligt länge, för enligt arkiven så kom han därifrån till Visby 1912.

Till Östersund kom han med hustru och barn den 9/3 1914 och enl. uppgift i Jemtl.läns kalender var bo­stads­a­dres­sen Köpm.gat. 32. Enligt ar­kiv­hand­ling­ar skall Dufberg varit den som satte upp ka­kel­ug­nar­na i Peterson-Bergers Som­mar­ha­gen, så troligtvis kom han hit tidigare än den i husf.längd angivna tidpunkt. Den 24/4 1920 återvände familjen till Visby. Redan 1922 blev det så en färd norrut igen, denna gång ända upp till Överluleå i Norr­bot­tens län. Tydligen återvände Dufberg så småningom åter till Visby, för där avled han den 19/10 1939.

Ekholm, Jonas Peter (John Petter) född den 18/1 1843 i Selånger, Vstr. norrl. län. Flyttade till Östersund från Sundsvall 1871. Enl. husf.längd tycks han varit bosatt i Östersund även under åren 1863-65. I Kom­mers­kol­le­gi­ums års­be­rät­tel­ser över hant­ver­ka­re finns Ekholm omnämnd under åren 1879 och 1880. Bosatt på följande gårdar: gård n:o 97 (1880), gård n:o 102. (1890), gård n:o 123 (1900). I Adress­ka­len­der för Östersunds stad 1913 är adressen Köp­manga­tan 47 och i Jemtlands läns kalender för 1917 skall han vara bosatt på Storgatan 56. Ekholm avled den den 21/11 1918.

Eklund, Johan Viktor Född den 3/8 1858 på Hemsö, Västr.norrl. län, och kom till Östersund 1879. Omnämnes som lärling hos Olof Frank i 1880-års folk­räk­ning. Flyttar 1882 till Stockholm, men i 1890- och 1900-års folk­räk­ning för Gävleborgs län återfinns han som ka­kel­ugns­ma­ka­re i Gävle.

Elfving, Erik Johan Född den 22/7 1866 i Enånger, Gävleb. län, där fadern Erik Anton var verksam som ka­kel­ugns­ma­ka­re. Kom till Östersund från Enånger 1887, men skall också enl. husf.längd varit bosatt på Frösön under åren 1889-90. Bosatt på gård n:o 32B enl. 1890-års folk­räk­ning. I Jämtlands läns kalender 1893 är uppgiven adress Prästgat. 11. En skrivelse till Ma­gi­stra­ten angående anmälan till han­dels­re­gist­ret hade denna lydelse:

Till han­dels­re­gist­ret får jag härmed vördsamt anmäla det jag här i staden ämnar drifva ka­kel­ugns­ma­ka­reyr­ket i förening med handel med kakelugnar och lerkärl under firma E.J. Elfving, för hvilket ändamål jag bifogar prestbetyg och betyg derom att jag råder öfver mig och mitt gods.

Östersund den 13 Juli 1891 / Erik Johan Elfving

Bifogat intyg från Borg­mäs­ta­re embetet har denna or­da­ly­del­se:

Att ka­kel­ugns­ma­ka­ren Erik Johan Elfving hvilken är född i Enånger socken af Gefleborgs län den 22 Juli 1866 och nu bor i Östersund, icke af Rådstufvurät­ten i Östersund försatts i konkurs eller, sedan han uppnått myn­dig­hets­ål­der, stälts under för-mynderskap, utan, såvidt för mig kändt är, råder öfver sig och sitt gods, betygar Östersunds rådhus den 17 Juli 1891. På Borg­mäs­ta­re embetets vägnar

I. Stapelmohr

Enligt en notis i Jemtlands Tidning så gifte han sig med Sofia Ham­mar­ström den 25/10 1888 i Östersund. Husf.längden anger flytt till Själevad 1893, men 1900 återfinns familjen i Gävle. Död i Sthlm 3/4 1923, begravd på Sthlms Skogs­kyr­ko­gård.

Elfving, Per Adolf, född den 24/2 1859 i Enånger. (bror till ovan nämnda Erik Johan). Kommer till Östersund från Enånger 1879 och återvänder dit året efter. Troligen var han under tiden i Östersund verksam vid sin morbror Olof Franks verkstad. Enl. 1890-års folkräkn. (Väs­ter­norrl.län) var han detta år bosatt i Sundsvall.

Eriksson, Erik Gällö, var bosatt i Grimnäs fram till 1937, därefter flytt till Gällö. I slutet av 40-talet började han att arbeta för en bygg­mäs­ta­re i Östersund för att år 1950 flytta till Östersund där han under senare tid var ganska ensam om att sätta upp kakelugnar. Eriks andra spe­ci­a­li­te­ter var öppna spisar och bakugnar för tunnbröd. En av de sista av de senare var i Pil­grimstad, där det ett tag fanns ett tunn­bröds­ba­ge­ri. Han slutade sitt aktiva arbetsliv år 1969 efter en hjär­tin­farkt. Han avled jan. 2001

Eriksson Jonas Grimnäs, ka­kel­ugns­ma­ka­re (eg. murar­mäs­ta­re) och far till Erik Eriksson. Jonas föddes 1867 och lärde upp tre av sina söner till murare, förutom Erik även hans äldre bror Axel (1898-1992) och en yngre Olof (1913-1988). Jonas avled 1951.

Fastborg, Johan Sigurd Emanuel (Siggert), född den 1/3 1836 i Östersund. Han flyttar till Gävle 1854, men återvänder till Östersund 1858 (enl. hus­för­hörslängd för Gävle flyttade han därifrån till okänd ort 1857) och fick detta år burskap som ka­kel­ugns­ma­ka­re i staden. Under tiden i Gävle hade han som ar­bets­kam­ra­ter J P Wickman och G. Frölund. Dessa två kom som gesäll resp. lärling till Fastborgs verkstad 1858. År 1859 kom också gesällen M. Scholander och lärlingen Svedberg till verkstaden. Enl. 1860-års folk­räk­ning var Fastborg detta år bosatt på gård n:o ½ 158 och hade två lärlingar, Olof Sandberg f. 1840 i Östersund och Nils Sundell f. 1842 i Jämtlands län. Den 22/10 1859 köpte Fastborg tomt nr. 164b och 165 av sin far skräddaren N.M. Fastborg och byggde troligen upp sin verkstad med brännugn där. Fastigheten såldes senare till J.P. Wicman, som tidigare förvärvat tomt nr. 164a. 1875 flyttade Fastborg till Aspåsnäset i Aspås församling, men flyttar senare till Nygården i samma församling. Enligt 1900-års folkräkning är han då fortfarande bosatt där, men nu tituleras han odaltorpare. Fastborg avlider den 26 maj 1914 av ålderdomssvaghet.

Fogelström, Gustav Adolf, född den 31/10 1834 i Kristi­an­stads län. Han kom till Östersund från Jönköping 1856 och den 15/9 samma år blev Konungens Be­fall­nings­ha­fa­de i Jämtlands Län. Utslag uppgå Gustaf Adolf Fogelström härledes gjorda ansökning om vinnande af mästerskap i Ka­kel­ugns­ma­ka­ryr­ket positivt efter att det inlämnats intyg på att han eder god fejd och begått Herrans Heliga Nattvard samt att han kan skriva läsligt och räkna enkla tal. 1863 flyttade han dock vidare till Torp i Medelpad. Han avled den 30/7 i Gullgård, Främsta.

Forsberg, Carl Reinhold, född den 12/3 1849 i Stockholm. Efter några års boende i Örnsköldsviks­om­rå­det kom han till Östersund ca 1871 och då troligen till Olof Franks verkstad. Något år senare fortsatte han till Sundsvall i Medelpad, sedan Stöde och slutligen Borgsjö, där han avled den 26/4 1931. Om Forsberg går det att läsa i boken Ka­kel­ugns­ma­ka­ren Carl Reinhold Forsberg (1849-1931) En 19-barns fars förfäder och ättlingar.

Frank, Olof Född den 24/1 1831 i Fugelsta, Marieby. Endast något år gammal flyttar han till­sam­mans med föräldrar och sin äldre syster Christina till Selångers församling utanför Sundsvall. Där fick Olof yt­ter­li­ga­re några syskon och bland dem systern Gertrud. Både Christina (Kristina) och Gertrud fick så småningom söner som blev verksamma vid Olof Franks verkstad i Östersund. (Petrus Nylander resp. Erik Johan och Per Adolf Elfving).

Olof Frank var bosatt på olika platser i Sundsvalls- och Härnö­sand­s­om­rå­det innan han gifte sig med Johanna Näslund i Säbrå kyrka 1856. Samma år flyttade paret till Sundsvall. 1862 blev Östersund den nya bo­stads­or­ten och första anhalt blir troligen hos Fastborg. Senare återfinns Olof Frank enl. hus­för­hörsläng­den som gesäll hos Helldal och därefter hos Wickman. Han hamnade slutligen på gård ½ 164/165, och tog troligen över verkstaden när Wickman flyttade söderut 1868.

När det 1888 blev an­mäl­nings­plikt för nä­ringsid­kar­na skickade Frank in en anmälan med denna lydelse till Ma­gi­stra­ten i Östersund:

Un­der­teck­nad som sedan år 1865 hos ma­gi­stra­ten anmäldt mig att här i staden idka Kakelugns-ma­ke­riyr­ket, samt utöfvat och fort­fa­ran­de utöfvar min rörelse under firma Ol. Frank får med bifogande af stadgad afgift 4 kronor, härmed till införande i Han­dels­re­gist­ret anmäla min nämnda firma, hvilken varder af mig här efteråt å an­mäl­nings­skrif­ten egen­hän­digt tecknad och af två vittnen bestyrkt.

Östersund den 30 Januari 1888 / Olof Frank

Enl. 1880-års folkräkn. hade han detta år (1880) en gesäll (Anders Lundström f. 1840) och två lärlingar (Per Persson f. 1841, Johan Viktor Eklund f. 1858). Enl. 1890-års folk­räk­ning fanns då N.G. Nilsson i hushållet, antagligen anställd som ka­kel­ugns­ma­ka­re. Även lärlingen E.G. Rislund räknas in i hushållet. I Kom­mers­kol­le­gi­ums års­be­rät­tel­ser över hant­ver­ka­re återfinns Frank under följande år. Siffror inom parantes anger antal anställda: 1879 (2), 1880 (2), 1881-1885 (3), 1886 (2), 1887, 1888 (3), 1889 (2), 1890 (2).

Frank hade sin verkstad på gård n:o ½ 164,165 (Korsning Strandgatan - Fältjägargränd - Köpmangatan). Fastigheten bestod av ett envåningshus med vindsrum och sammanbyggd med en verkstad med brännugn. Frank skall ha tillverkat lerkärl och gulglaserat kakel samt lergökar och blomkrukor. Så småningom upphörde kakeltillverkningsen och i stället köptes ugnarna från annan tillverkare. (Se annons nedan).

I boupp­teck­ning­en efter hustrun Johannas död 1889 värderas fas­tig­he­ten ½ 164/165 inkl. tomt till 5500 kr. och en fastighet 98b inkl. tomt till 9100 kr. Det skall även ha funnits ett skogsskifte värderat till 800 kr. Varulagret uppskattades ha ett värde av 2571 kr. Bland fordringarna fanns det sådana hos en mängd privatpersoner. Troligen var det kakelugnsmakeriarbeten som ännu inte blivit betalda. Detsamma torde gälla även fordringarna hos lasarettet, cellfängelset, stadshuset samt fattighuset i Lungvik.

Till­gång­ar­na i boet var tämligen stora, men så var också skulderna. De största av dessa utgjordes av in­teck­ning­ar i fas­tig­he­ter­na samt skulder till ka­kel­fa­brik-örerna C. Boivie i Upsala (Uppsala) och O. Forsell i Gefle (Gävle). Där fanns också skulder till ka­kel­ugns­ma­kar­na P. Pettersson och E.J. Elving. Möjligen berodde dessa skulder på ännu inte utbetalda avlöningar.

Tyvärr tycks Frank ha gått i konkurs 1892, och i kon­kurs­hand­li­gar­na går det att se att till­gång­ar­na bl.a. bestod av 200 st. obrända blom­kruks­fat, 12 st. blomkrukor, 22 st. div. fat, 780 spiskakel, 70 st. div. obrända leksaker, 8 st. spiska­kel­for­mar av gips, 13 st. lek­saks­for­mar av gips, 3 st. klapp­for­mar av sten, 1 st. järngryta med skopa, 1 lit. mönja, 4 st. siktar, 3 st. plåtugnar med rör, 1 st. slipsten, 1 st. blykvarn, 4 st. stampar, kakel utan kransar till 5 ugnar, kakel utan kransar till 2 ma­jo­likaug­nar, 180 st. spiskakel (vita), 150 st. spiskakel (gula), listverk till 1 praktugn, 30 st. ka­kel­for­mar av gips, 14 st. simsformar av gips, 70 st. div. köks­spiskran­sar, 2 st. kupoler till kakelugnar, särskilda kransar till 4 flata ugnar, 40 st. div. ka­kel­ugns­kran­sar, 100 st. större och mindre blomkrukor (brända), 42 st. syltburkar (brända), 40 st. stenfat (brända), överstycke till flat kakelugn, 1 st. klappflisa och 10 st. tomlådor.

Bland till­gång­ar­na fanns även en fordran hos ka­kel­ugns­ma­ka­re Elis Karlsson på 8,80 kr. Några av ford­rings­ä­gar­na var te­gelsla­ga­ren J. Mattsson vid Tegelviks tegelbruk på Frösön, ka­kel­ugns­ma­ke­ri­ar­be­ta­re A. Westerberg samt ka­kel­fab­ri­kö­rer­na Carl Boive i Uppsala, O. Forsell i Gävle, Forssell & Sörling i Gävle samt Olof Jonsson & Co i Arbrå.

En orsak till konkursen var ett olyckligt bor­genså­ta­gan­de till­sam­mans med bl.a. Eskil Olsson och möjligen var detta slutet för Frank som ka­kel­ugns­ma­ka­re. Men i Jämtlands läns kalender 1893 finns han dock fort­fa­ran­de med under den yr­kes­ka­te­go­rin. I Adresskal. för Östersunds stad 1891 är hans adress Köp­manga­tan 2, men när 1900-års folkr. ägde rum var han bosatt på gård n:o 162. I 1910-års husf.längds­ut­drag för Östersunds församling tituleras han f.d. ka­kel­ugns­ma­ka­re och var då boende på fastighet nr. 68. Frank avled den 3/11 1914 i Östersund.

Frölund, Gustav, född den 30/5 1840 i Huddinge, Stockholms län. Kom från Gävle till Östersund 1858 och till Fastborg, vilken han till­sam­mans med J.P. Wickman varit ar­bets­kam­rat med någon månad tidigare i Gävle. Enl. 1860-års folkräkn. är han detta år lärling hos Helldal. 1867 flyttar han till Arbrå och där återfinns han enl. 1880-års­folk­räk­ning som gesäll. Tio år senare är han ka­kel­ugns­ma­ka­re i Stråtjära, Skogs församling i Häl­sing­land.

Gerdin, Mathias Bräcke. Född den 6/10 1864 i Grönviken, Bräcke församling. Till Bräcke tätort flyttade han 1889, och övergav tydligen ka­kel­ugns­ma­ka­reyr­ket för att i stället bli handlare. I alla fall anmäldes till han­dels­re­gist­ret den 27/2 1897 att han till­sam­mans med Per Konrad Persson från Brunflo ämnar idka handel med diverse och fotogen under fir­ma­nam­net Gärdin & Persson (Inte att förväxla med järn­han­dels­fö­re­ta­get Gärdin & Persson). På dagen ett år efter sin vigsel avled Mathias Gärdin den 21/8 1899.

Gustafsson, Anders Peter Raftälven. Född 5/2 1861 (möjligen i Häggenås församling) och död 3/4 1935. Begravd på Föllinge kyrkogård.

Hagström, Isac Långsåker, Frösön. Född 1758, död i mars 1822. I boupp-teckningen tituleras Hagström som te­gelsla­ga­re, men troligen var han av upptecknat gods att döma också verksam som krukmakare. Boupp­teck­ning­en inne-höll bl.a. detta: 40 st. obrända Lerpottor, 50 st. Burkar, xx st. Krukor, 246 Djupfat, 65 st. Flatfat, 150 st. Skålar.

Hallgren, Per Matias Mälgåsen, Stavre (Bräcke). Född 1845. Tituleras även murare.

Hedlund, Lars, född 1763 och boende på tomt n:o 129/130. I Kakelugns- och kruk­ma­karäm­be­tets års­be­rät­tel­se 1794 finns en Lars Hedlund verksam i Sundsvall. Kanske är det han som något år senare finns i Östersund. Enligt hus­för­hörsläng­den kom han i alla fall till Östersund 1795. Hedlund finns omnämnd i Östersunds stadsarkiv i samband med bor­ger­ska­pets protokoll 1797 och 1798. Från ett sam­man­trä­de den 26/8 1798 dit stadens samtliga invånare blivit kallade finns detta antecknat: Påmintes en och war af bor­ger­ska­pet att wakta sig för fyllaktigt owäsende hädanefter tillsades krukmakare Hedlund med flere.

Helldahl, Nils J Född 25/12 1796 i Dals socken, Ång­er­man­land. Utb. sig till guldsmed i Härnösand, och flyttade 1829 till Östersund. Guld­smeds­mäs­ta­re 1838. Så småningom flyttade han till kvarter Myran och tomt n:o 138. Efter att han år 1851 fått tillstånd att tillverka kakel och stenkärl, lät han bygga en egen verkstad med brännugn vid Storsjöns strand. Här drev han sin verksamhet med hjälp av någon gesäll fram till början av 1860-talet, då verkstaden hyrdes ut till ka­kel­ugns­ma­ka­re Wickman. Enligt hant­verks­för­e­ning­ens an­mäl­nings­bok så avlöste gesällerna varandra och dom stannade mestadels inte längre än ett år. För några finns också an­teck­ning­en att dom avvikit olovligen. Helldahl avled den 4/11 1873 och i boupp­teck­ning­en värderas gård n:o 132 till 2400 kr. Övriga tillgångar har ett värd av 239 kr. och skulderna inkl. be­grav­nings­kost­na­der uppgår till 536 kr.

Hellstedt, G. Östersund. I lära 1815-17 hos C.P. Brandt i Umeå

Holmberg, Holger Emanuel Amandus (Ka­kelar­be­ta­re) född 21/3 1912 i Nyhem. Död 24/4 1973. Begravd på Östersunds norra be­grav­nings­plats.

Johansson, Carl Hjalmar, född den 29/1 1867 i Norrköping. Fadern, som också var ka­kel­ugns­ma­ka­re avled tidigt. Hjalmar fick redan som sjuåring börja i ka­kel­ugns­ma­kar­lä­ra samt som passopp på byggen. Som 13-åring flyttade han ensam till Sö­der­kö­ping där han fick lär­lings­plats hos en ka­kel­ugns­ma­ka­re. Detta är en avskrift av det intyg han fick från den tiden:

Ynglingen Carl Hjalmar Johansson har hos un­der­teck­nadt varit sedan 12 September 1880 till nedan­skrifvan­de dato och har under den tiden uppfört sig ordentlig och är nu ifrån mig ledig.

Sö­der­kö­ping den 3 Juli 1882 / Carl August Snarberg

Efter en tid i Stockholm kom han 1883 till Östersund, och började som lärling hos Per Bergström. Avskrift av betyg från den tiden följer här:

Ka­kel­ugns­ma­ka­re Carl Hjalmar Johansson har under tiden af 4½ år haft anställning hos mig, och lemna nu på egen begäran sin plats, hvarföre jag får lemna honom det vitsord om honom under denna tid, fullgjordt sina arbeten med plikt och skicklighet samt under tiden fört ett stilla och ordentligt uppförande, hvarföre jag hos en hvar, honom till det besta rekommendera.

Östersund den 10 November 1889 / Per Bergström

1890 flyttar han till Sundsvall till­sam­mans med hustru och det nyfödda barnet. Året efter återvänder de dock till Jämtland och denna gång Brunflo (Solberg). Under denna tid kunde sjukdomar utplåna hela familjer och så blev fallet även här. Carl Hjalmar klarade sig dock och bildade en ny familj som med tiden blev rätt stor. Bland sönerna blev Pelle och Helgot också ka­kel­ugns­ma­ka­re. Hjalmar Johansson fick många uppdrag av Statens Järnvägar. Han anskaffade han en järn­vägs­vagn som användes till att forsla material till de olika platserna där han satte upp kakelugnar i t.ex. ban­vaktstu­gor och järn­vägs­sta­tio­ner. Han inledde också ett samarbete med Hugo Nyström i Östersund. Carl Hjalmar Johansson avled 1947.

Johansson, Helgot, född den 13/9 1905 i Solberg Brunflo, son till Hjalmar Johansson. Han fick så småningom an­ställ­ning hos Hugo Nyström i Östersund, där han förutom ka­kel­ugns­upp­sätt­ning på senare tid mestadels arbetade med ka­kel­platt­sätt­ning. Helgot Johansson avled 1991.

Johansson, Pelle, född den 4/6 1902 i Solberg Brunflo, son till Hjalmar Johansson. Han fick så småningom an­ställ­ning hos Hugo Nyström i Östersund, där han förutom ka­kel­ugns­upp­sätt­ning på senare tid mestadels arbetade med ka­kel­platt­sätt­ning. Pelle Johansson avled 1982.

Johansson, Petter, född 1835 i Revsund. Senare bosatt och verksam i Svedje, Brunflo.

Jonsson, Olof Axel, Bredgård:308, Strömsund. Född den 19/9 1873 i Hammerdal. Familjen flyttade 1905 till Strömsund och där bidrog också ett litet jordbruk till för­sörj­ning­en. Jonsson utförde även forskjuts (d.v.s. häst­trans­port av varor) på en del av sträckan mellan Strömsund och Östersund. Dessutom var han kunnig i sko­ma­ka­ryr­ket. Förutom de kakelugnar, mestadels av Upsala Ekebys fab­ri­ka­tion, som sattes upp runt om i bygden anlitades Jonsson också av SJ för upp­sätt­ning av kakelugnar i deras fas­tig­he­ter, som t.ex. ban­vakts­stu­gor. Olof Axel Jonsson avled den 21/5 1942

Karlsson, David Elias född den 8/9 1866 i Forssa, Häl­sing­land. Han återfinns även under namnet Elis Carlsson, och då bl.a. i Kom­mers­kol­le­gi­ums års­be­rät­tel­se 1890, han­dels­re­gis­ter och adress­ka­lend­rar där uppgiven adress är Prästgat. 43. Karlsson flyttade till Östersund från Uppsala den 12/11 1889 och fanns här på gård 49B vid 1890-års folk­räk­ning.

I sin anmälan till Ma­gi­stra­ten angående ämnad ka­kel­ugns­ma­ke­ri­rö­rel­se står det så här:

Un­der­teck­nad får härmed vördsamt anmäla det jag i gården No ½49 vid Prestgatan här i staden ämnar idka handel med kakelugnar under firma Elis Carlsson; får med bifogande af stadgad afgift 4 kronor till införande i handels-registret anmäla min nämnda firma, hvilken varder af mig härefteråt å anmäl-nings­skrif­ten egen­hän­digt tecknad och af två vittnen bestyrkt.

Östersund den 28 Mars 1890 / David Elias Carlsson / adress Östersund

I Östersund träffar han också sin blivande fru och den 22/4 1893 flyttar dom till Odenslund, men återvänder till staden efter ungefär två år, den 2/5 1895. Nu blev dom bosatta på gård ½ 127 (Köpm.gat. 55) men flyttade i slutet av året vidare till Smedsåsen (Nälden) i Näskotts församling. Den 30/9 1896 återvände han tillsammans med hustru till Uppsala, och i 1900-års folkräkning återfinns dom i Adolf Fredriks församling, Stockholm.

Kling, Olof Viktor Frösön. Född den 22/3 1883 i Flen. Till Hornsberg på Frösön kom han från Örebro till­sam­mans med hustru 1914. I Jämtlands läns kalender 1917 är uppgiven adress Hornsberg n:o 72. I skriften Hantverk och hant­ver­ka­re i Östersund omnämns att i samband med Hushålln.säll­ska­pets stora ju­bi­le­ums­ut­ställ­ning så upp­märk­sam­ma­des bl.a. en kakelugn av Viktor Kling, Frösön. 1925 flyttar familjen till Kumla, men 1927 skall Viktor Kling ha startat ett ka­kel­ugns­ma­ke­ri i Örebro. Denna verksamhet drevs fram till 1957, och samma år, den 28/7, avled Kling.

Larsson /Larses, Erik, född 2/8 1865 i Leksand och kom därifrån till Östersund 1884 och då troligen till Olof Franks verkstad. Enligt en notis i Jemtlands Tidning flyttade han den 7/11 1888 från gård ½ 164 till Sundsvall och där återfinns han i 1890-års folkräkning.

Larsson, Karl Storåsen, Hällesjö (1900-tal)

Leijon, Erik Jonas Helge Håsjö. Född den 13/11 1905 i Fors. Död den 29/5 1962

Liberg, Lars Hjalmar Sveg. Född 4/4 1881 i Ljusdal, och var förutom ka­kel­ugns­ma­ke­ri också verksam med att rita kakelugnar till Ljusdals- och Falu ka­kel­fa­bri­ker. Till Sveg flyttade han med sin familj 1918. Liberg köpte sina kakelugnar från Upsala-Ekeby och för trans­por­ten upp till Sveg skaffade han en egen järn­vägs­vagn. En av sönerna, Allan, blev också verksam i yrket. Men eftersom upp­sätt­ning­en av kakelugnar minskat betydligt vid den tiden, så blev det mestadels arbete med platt­sätt­ning för hans del. Lars Hjalmar Liberg avled den 19/4 1950 i Sveg.

Lundberg, Axel Theodor, Gesäll. Född den 9/2 1840 i Stockholm. Kom till Östersund från Östhammar 1863. Flyttade vidare till Torp 1865.

Lundborg, Carl Johan, född den 5/8 1832 i Hannäs församling, Ös­ter­göt­lands län. Enl. husf.längd skall han ha flyttat till Östersund 1860 från Sundsvall. Tillbaka dit flyttade han 1867. Lundborg hade även titeln bagare.

Lundström, Anders, född 3/6 1840 i Halmstad. Kom till Östersund från Säbrå i V.norrl.län 1875. Omnämnes som gesäll hos Olof Frank i 1880-års­folk­räkn. Avled 1882.

Lässman, Gösta, född år 1900. Lässman gick i lära hos svärfadern Olof Axel Jonsson, och prak­ti­se­ra­de yrket under ett antal år. Efter att ka­kel­ugns­upp­sätt­ning­en minskade kraftigt blev platt­sätt­ning den hu­vud­sak­li­ga ar­bets­upp­gif­ten. Gösta Lässman avled 1978.

Magnusson, Joh. Född den 8/8 1815 (ev.1816). I lära 1829-33 hos Carl Samuel Mi­chaels­son i Stockholm. 1845 erhöll han burskap som ka­kel­ugns­ma­ka­re i Östersund. Död 24/3 1853.

Marberg, Erik Järpen. (Murar­mäs­ta­re) Född 13/2 1897 i Un­derså­kers socken. Den 21/9 1927 anmäler Marberg sin firma till han­dels­re­gist­ret och den 11/12 1940 inskickas en skrivelse till läns­sty­rel­sen att firman har upphört. Marberg avled den 6/5 1978.

Nilsson, Gustaf Waldemar Född den 4/3 1860.

Nilsson, Hans Erik Östersund. Född den 5/6 1928.

Nilsson, Nils Georg, född 24/10 1862 i Ödsmål, Göteborg & Bohuslän. Han flyttar till Göteborg till­sam­mans med familjen i unga år och där börjar han sin utbildning till ka­kel­ugns­ma­ka­re. Sina lärlingsår gjorde han även på några andra orter, som t.ex. i Vänersborg. Till Östersund skall han ha kommit 1886 och då från Haga i Göteborg. Enligt 1900-års folk­räk­ning antecknas han som boende hos Olof Frank med hustru på gård n:o ½ 164,165. Säkerligen var han då anställd som kakelugnsmakare hos Frank. Från 1891 skall han ha varit verksam som egen mästare och i Jämtlands läns kalender 1893 är adressen Kyrkgatan 3.

I sin anmälan till Ma­gi­stra­ten angående verksamhet som egen företagare inlämnar Nilsson denna skrivelse:

Med bifogande af prestbetyg och bevis derom att jag råder öfver mig och mitt gods får jag härmed anmäla det jag härstädes ämnar i förening med ka­kel­ugns­ma­ke­riyr­ket idka handel med kakelugnar under firma N.G. Nilsson, hvilken firma varder af mig här nedan egen­hän­digt tecknad.

Östersund 4 Mars 1893 / Nils Georg Nilsson / adr. Östersund

När 1900-års folkr. ägde rum var han bosatt på gård n:o 123 och i Jemtlands läns kalender år 1900 är adressen Köp­manga­tan 47. Här drev han verk­sam­he­ten med fyra gesäller och två hant­lang­a­re. Vid denna tid skall Nilsson ha börjat tillverka och sätta upp en ugn av plåt som kom till användning i stora lokaler som t.ex. skolor, Ar­til­le­ri­re­ge­men­tets ka­sern­bygg­na­der, läns­re­si­den­set etc.

Den 27/3 1896 utfärdades frejdbetyg för Nilsson och samma dag beviljades han inträde i Östersunds Hant­verks­för­e­ning.Nilsson blev senare en be­ty­del­se­full person i samhället och hade en del uppdrag i stads­full­mäk­ti­ge samt var Östersunds Fabriks- och Hant­verks­för­e­nings ordförande åren 1900-1908. Nilsson var också ini­ti­a­tiv­ta­ga­re till skapandet av den Tekniska af­ton­sko­lan. Han var också föreslagen som kandidat vid val till riks­dags­man, men tackade nej till detta.Efter en plågsam sjuk­doms­tid avled N.G. Nilsson den 23/8 1909 i Östersund och är begravd på Östersunds norra be­grav­nings­plats.(Kuriosa: Nilsson var far till Robert och Nils Berghagen samt då även farfar till Lars Berghagen).

Nor­den­ström, Axel Isak Elof, född den 27/9 1877 i Mörtsjön, Fors, Jämtland. Nor­den­ström hade, liksom sina bröder Carl och Erik, lärt yrket av sin far Olle. Axel Nor­den­ström avled den 31/10 1955 i Ragunda.

Nor­den­ström, Carl Fredrik Sörbygden. Född den 17/2 1867 i Västeråsen, Fors, Jämtland. Död den 5/4 1955 i Sörbygden, Hällesjö.

Nor­den­ström, Erik Jonas Emanuel. Käm­pens­borg. Född den 5/2 1857 i Östansjö, Håsjö. Efter att det 1888 blivit ob­li­ga­to­riskt med anmälan till han­dels­re­gist­ret för nä­ringsid­ka­re blev en sådan re­gi­stre­rad den 10/2 detta år. Sonen Carl, född 1897, blev också upplärd till ka­kel­ugns­ma­ka­re och var verksam fram till 1960-talet. Erik Nor­den­ström avled den 21/11 1931.

Nyström, Ernst August Hugo, född 25/8 1891 i Arbrå, Gävleborgs län. Han lärde yrket hos sin far som var ka­kel­ugns­ma­ka­re i Arbrå och 1911 var han fär­dig­ut­bil­dad ka­kel­ugns­ma­ka­re. Efter att ha varit bosatt i Lugnvik under några år flyttade han till­sam­mans med hustrun in till Östersund, och här startades så H. Nyströms kakelaffär. Företaget, nu ombildat till aktiebolag och med andra ägare, finns ju fort­fa­ran­de kvar.

Så här for­mu­le­ra­de sig Nyström när han anmälde sin firma till han­dels­re­gist­ret:.

Till han­dels­re­gist­ret får jag härmed anmäla, att jag ämnar inom Östersunds stad idka ka­kel­ugns­ma­ke­riyr­ket samt han­dels­rö­rel­se under firma H. Nyström. Firmans postadress är Nygatan 1

Östersund den 9 juli 1921

Nyström hade ett samarbete med Hjalmar Johansson i Brunflo och två av dennes söner var anställda i företaget. Nyström avlider den 17/11 1975 i Östersund och är begravd på norra be­grav­nings­plat­sen. Även Hugo Nyströms far, Carl August, var under en period 1912 verksam med ka­kel­ugns­upp­sätt­ning i staden.

Nyström, Gustaf Fridolf, född år 1900 i Arbrå. Bror till Hugo Nyström och anställd hos honom.

Nyqvist, Otto, född den 5/8 1858 i Sunne, Värmlands län. Vid 1890- och 1900-års folk­räk­ning fanns han i Sundsvall, men den 7/4 1904 flyttar han med hustru och barn till Östersund. Här är uppgiven adress i nedan­stå­en­de kalendrar först Storg. 15 därefter Köpm.gat 34 och i senare kalendrar Köpm.gat. 8. Den 25/3 1907 beviljades han inträde i Östersunds hant­verks­för­e­ning. Under ca. ett år, från slutet av 1910 till slutet av 1911 var familjen bosatt i Odenslund och där finns dom re­gi­stre­ra­de i 1910-års folk­räk­ning. Tyvärr tycks Nyqvist ha gått i konkurs i slutet av 1909, men så här lyder hans anmälan till han­dels­re­gist­ret:

Härmed får jag vördsamt anmäla att jag inom Östersund ämnar idka ka­kel­ugns­ma­ka­reyr­ket i förening med handel under firma Otto Nyqvist.

Östersund den 14 april 1904 / Otto Nyqvist

Otto Nyqvist avled den 14/4 1939 på Björkbacka ål­der­doms­hem i Östersund.

Ollander, Nils Strömsund, född den 27/11 1913. Ti­tu­le­ra­des även platt­sät­ta­re, vilket nog blev det hu­vud­sak­li­ga yrket efter att efter att upp­sätt­ning­en av kakelugnar avtog. Ollander tillhörde under sin tid världs­e­li­ten i lång­di­stanslöp­ning och hade bl.a. svenskt rekord på 3000 m hinder. Nils Ollander avled 2001.

Olsson, Eskil, född den 12/6 1855 i Burs, Gotland. Han kom till Östersund 1880 från Dalhem på Gotland. Enl. 1880-års folk­räk­ning var han detta år lärling hos Per Bergström. I Kom­mers­kol­le­gi­ums års­be­rät­tel­ser över hant­ver­ka­re återfinns Olsson under perioden 1885-89. 1887 blev det flytt till Brunflo (Odenslund, Järn­vägs­ga­tan nuvarande Grund­läg­ga­re­gränd.

Tyvärr tycks det enl. handlingar inträffa en konkurs 1892 och där finns som tillgångar bl.a. ka­kel­ugns­verk­tyg för 25 kr och div. kakel för 10 kr. Bland till­gång­ar­na räknas också en osäker fordran hos ka­kel­ugns­ma­ka­re P. Bergström.

Bland ford­rings­ä­gar­na fanns bl.a. ka­kel­fab­ri­kan­ten Forsstén, Forssell & Co i Uppsala samt ka­kel­ugns­ma­ka­re P. Andersson. En orsak till konkursen tycks ha varit ett bor­genså­ta­gan­de till­sam­mans med bl.a. Olof Frank, vilket fick olyckliga kon­se­kven­ser. Dessutom bidrog de stora kost­na­der­na vid inrättande av verkstad och brännugn för till­verk­ning av lerkärl och kakel till det ekonomiska läget. Troligtvis fick han inte möjlighet att bränna några lerkärl eller kakel i sin nybyggda ugn eftersom den till­sam­mans med verkstad och boningshus gick förlorad vid konkursen, men han har fort­fa­ran­de yr­kes­be­teck­ning­en ka­kel­ugns­ma­ka­re i Jämtlands läns kalender 1917 och enl. ovanstå­en­de annons är han fort­fa­ran­de verksam 1894. Enligt 1910-års folk­räk­ning tycks sonen Erik Kristoffer också blivit ka­kel­ugns­ma­ka­re. Olsson avled den 2/2 1927.

Olsson, Erik Kristoffer Född den 15/3 1889 i Odenslund. Son till Eskil Olsson. Den 17/12 1914 flyttade han med sin unga familj till Tomtebo nr. 11 i Lugnvik, Ås församling. I samma fastighet bodde under en tid också Hugo Nyström med fru. Erik Kristoffer Olsson avled den 29/3 1916.

Olsson (Olofsson), Pål (Paul) Bredgård:537, Strömsund. Född den 20/2 1833 i Föllinge. Tituleras ibland även murare. Flera av sönerna blev också ka­kel­ugns­ma­ka­re (med ef­ter­nam­nen Pålsson). Som änkeman flyttade han till­sam­mans med några av sönerna till Bredgård (Strömsund) 1884. Olsson avled den 15/5 1914.

Petterson, A. Raftälven, Föllinge

Petterson, Per, född den 28/1 1861 på Frösön. Var en period lärling hos Olof Frank, men flyttade 1881 till Stockholm. Återvände dock året efter till Östersund. Enl. 1890-års folk­räk­ning var han då bosatt på gård n:o 32A. Vid 1900-års folk­räk­ning var han bosatt i Hornsberg på Frösön och i Jämtlands läns kalender 1917 uppges adressen vara Hornsberg n:o 24. Pettersson var verksam fram till 80-års ålder. Han avled 1946. (Kuriosa: Far till konstnären Primus Mortimer Pettersson)

Pålsson, Jonas Backen, Föllinge. Född den 23/10 1860. Son till Pål Olsson. Tituleras även murare.

Pålsson, Jöns, född den 27/11 1870 i Föllinge, varifrån han 1884 flyttar till Bredgård (Strömsund) till­sam­mans med fadern Pål Olsson och brodern Pål. Tituleras även murare. De två bröderna flyttar 1894 till Lycksele, men Jöns återvänder 1896 till Jämtland och denna gång Alanäs, där återfinns han i 1900-års folk­räk­ning. I Jemtlands läns kalender för 1900 och 1904-05 finns han fort­fa­ran­de kvar där, men i 1910-års husf.längds­ut­drag för Ströms församling är han boende i Gärde, Strömsund. Pålsson avlider den 28/1 1940.

Pålsson, Olaus (Olof), född den 10/8 1857 i Backen, Föllinge. Tituleras även murare. Son till Pål Olsson. Kommer 1889 till Bredgård (Strömsund). 1894 flyttar han med sin familj till Åsele och finns där även i 1900-års folk­räk­ning. Senare skall dom ha emigrerat till Kanada (till USA enl. Ströms­bo­ken).

Pålsson, Pål (Paul) Bredgård, Strömsund. Född 1863 i Föllinge, varifrån han 1884 flyttar till Bredgård (Strömsund) till­sam­mans med fadern Pål Olsson och brodern Jöns. De två bröderna flyttar 1894 till Lycksele.

Pålsson, P. Bredgård, Strömsund

Rislund, Erik Gustaf, född 30/4 1867 i Östersund. Enligt 1890-års folk­räk­ning var han då boende hos Olof Frank med hustru på gård n:o ½ 164,165 och titulerades lärling. Vid 1900-års folkräkning var han omnämnd som kakelugnsmakare och bosatt på gård n:o 97. Rislund avled den 13/7 1914.

Sahlbom, Carl Olof (Olaf), född 28/12 1814 i Hedemora. Sahlbom var bosatt i Hudiksvall innan han med barn och hustru flyttade till Östersund 1840. Här var han verksam fram till 1848 då familjen flyttade till Ede i Offerdals socken. Där fortsatte han sin verksamhet som ka­kel­ugns­ma­ka­re fram till sin död i Ede den 24/12 1859. Därefter skall änkan Christina Zetterdal ha fortsatt med verk­sam­he­ten, troligen med hjälp av sonen Carl Fredrik som då var knappt 20 år gammal. Änkan betecknas enl. 1860- års folk­räk­ning som fattig. I boupp­teck­ning­en efter Sahlbom är det bara 2 murslevar och en större tack-järns­mor­tel med stöt som kan ha något samband med ka­kel­ugns­ma­ke­ri­et. Bland till­gång­ar­na fanns också några getter och får samt ett par hönor. I övrigt var till­gång­ar­nas värde inte särskilt stort, och skulderna överskred dessa betydligt.

Ur ett soc­ken­stäm­mo­pro­to­koll för Offerdals socken hittades detta: 1860-05-28. Flyttning av ka­kel­ugns­ma­ka­ren Sahlboms hus från Ede mi­li­tae­bo­stäl­le till Präst­bor­det, kostnad, m.m.. I skriften En bok om Offerdal del 1 står det att Sahlboms hade sin verkstad vid Edesån, och att där till­ver­ka­des bl.a. kakel, krukor och vanligt tegel.

Sahlbom. Carl Fredrik, född 1840 i Hudiksvall. Samma år flyttade familjen till Östersund där fadern var ka­kel­ugns­ma­ka­re fram till 1848, därefter flyttar familjen blev Ede i Offerdal. Där började Carl Fredrik så småningom sin verksamhet som ka­kel­ugns­ma­ka­re. Tyvärr fick den ett hastigt slut genom en eldsvåda 1877. Året efter flyttade Sahlbom till USA där han avled 1906.

Sandberg, Olof, född 1840 i Östersund. Omnämns i 1860-års­folk­räk­ning som lärling hos Sigurd Johan Fastborg.

Selander, Nils Peter, Västeråsen, Fors. Född den 1/5 1837 i Selånger. Flyttade till Västeråsen från Torp i Medelpad 1862, men återvände 1865 till Sundsvall i Medelpad. Enligt 1890-års folk­räk­ning för Stockholms län finns han då i Öregrund och enligt 1900-års folk­räk­ning för samma län uppges han vara Kvar­stå­en­de obefintlig.

Skog, Fredrik Magnus, född den 22/10 1814 på Blidö. Ka­kel­ugns­ma­ka­re­ge­säll hos Johan Magnusson. Flyttade 1846 till Östersund från Söderala. Något år senare återvände han till Bollnäs i Häl­sing­land.

Solberg, Karl född den 22/8 1860 i Forss, Älvsb. län. 1887 flyttade han från Göteborg till Höglunda, Stugun, men 1890 bosatte sig familjen i Stavre, Offer-dal. Efter några år flyttade dom vidare till Vesterberg i samma socken. Den 23/11 1905 flyttar familjen till Svedje i Åre församling, men fortsatte efter några år till Wiken i samma församling. Solberg avlider den 17/7 1933.

Ström, Klas (Johansson), född den 8/12 1849 i Dalhem, Älvsborgs län. Flyttade med familjen till Östersund från Sundsvall (tidigare Söderhamn och Stockholm) 1893.

Sundell, Nils Född 16/8 1842 i Revsund. Flyttar därifrån till Östersund 1860. Omnämns som lärling hos Sigurd Johan Fastborg i 1860-års­folk­räk­ning. 1863 återvänder han till Revsund, men i 1890-års folk­räk­ning återfinns han som boende i Ströms församling.

Sundgren, Anders Hedeviken. Född den 6/4 1852 i Oviken. Kom med sina föräldrar till Hedeviken 1878.

Sundvall, L.P. 1850-tal.

Svedberg, Johan August, född den 2/6 1840 i Nyköping. Lärling hos Fastborg och sedan hos Wickman/Frank på gård n:o 164/165. Flyttar till Hässjö i Väs­ter­norr­lands län 1866. I 1880- och 1890-års folk­räk­ning för Väs­ter­norrl. län återfinns han som ka­kel­ugns­ma­ka­re i Sörberge, Timrå.

Toutin Carl Johan, född 8/12 1820 i Östersunds (ev. Brunflos) församling. Började som gräns­rid­da­re men blev senare ka­kel­ugns­ma­ka­re i Östersund på gård n:o ½ 78. 1849 erhöll han burskap som kakelugnsmakare i Östersund. Han titulerades också stenkärlsfabrikant. Flyttade med familjen 1871 till Brunflo och fick senare titeln hemmansägare och skomakare. Toutin avled i Alingsås 1904 och verkar också vara begravd där.

Uppströmer (Karlsson), Olof Nicolaus Född den 1/2 1862 i Upphärad, Älvsborgs län. Den 17/12 1914 kom han till Odenslund i dåvarande Brunflo församling från Matteus församling i Stockholm till­sam­mans med blivande hustru och barn. Den 29/6 1915 flyttade familjen in till Östersund, men ungefär ett år senare fortsatte den nu utökade familjen till Bredgård, Strömsund. Inte heller där blev vistelsen särskild lång, utan i slutet av 1917 blev Söre i Lit den nya bo­stads­or­ten. Med yt­ter­li­ga­re ett tillskott i bar­naska­ran återvände familjen drygt ett år senare till Bredgård i Strömsunds tätort. Nu blev det en något längre vistelse på orten, men 1929 återvände familjen till sydligare trakter. Rasbo i Uppsala län blev det ställe där dom nu bosatte sig i, och där avled Uppströmer den 9/4 1942. Sonen Gösta Severin, född 1915 i Östersund, blev också ka­kel­ugns­ma­ka­re, och en sonson till denne är nu på 2010-talet även han verksam i yrket.

Wadström, Anders Inlämnade år 1888 in en anmälan om att bli borgare i Östersund.

Wickman, Johan Petter, född den 11/2 1832 i Tensta, Uppsala län. Han flyttade 1858 till Östersund (Fastborgs verkstad 1858-60) från Kungsholms församling i Stockholm. Fastborg, Wickman och Frölund hade några månader tidigare varit ar­bets­kam­ra­ter i Gävle, så vistelsen i Stockholm blev inte så långvarig. I Wickmans gesällbok som nu finns vid Upplands museum, uppges att Wickman blivit antagen som gesäll i februari 1857 av Gefle Hantvärks och fa­briks­för­e­ning. I samma gesällbok finns även det betyg som J.S.E. Fastborg utfärdade till Wickman när denne slutade vid verkstaden.

Här följer en avskrift av detta betyg, men tyvärr kanske det inte blir helt rätt återgivet eftersom texten inte är så lätt att tyda:

Ka­kel­ugns­ma­ka­re Gesällen Johan Petter Wickman, som hos un­der­teck­nad sedan Augusti månad 1858 con­di­tio­ne­radt och nu på egen begäran är från mig ledig, lemnas det väl följande vitsord om ett oklan­der­ligt uppförande, såsom en rättskaf­fens gesäll egnar och anstår, hvarföre han det bästa re­com­men­de­ras. In­ne­va­ran­de års utlagor för honom ansvaras af un­der­teck­nad.

Östersund den 19 Mars 1860. J.S.E. Fastborg Ka­kel­ugns­ma­ka­re

Enl. 1860-års folkräkn. är han detta år gesäll hos Helldal och hyrde sedan dennes verkstad några år i början av 1860-talet. Den 10 mars 1862 erhåller han av ma­gi­stra­ten i Östersund mästarbrev som ger honom burgskap och bor­ga­re­rätt såsom ka­kel­ugns­ma­ka­re­mäs­ta­re i staden, dervid han eger till­go­don­ju­ta de fri- och rät­tig­he­ter, som borgare i denna stad tillkomma. Även detta borgarbrev finns numera hos Upplands museum.

Den 12/6 1862 köpte Wickman tomt 164a, och den 17/4 1863 utökade han fas­tig­he­ten genom att köpa 164b och 165. De senare tomterna inköptes av kol-legan och förre ar­bet­gi­va­ren J.S. Fastborg. På fastighet 164/165 driver han så sin ka­kel­ugns­ma­ke­ri­rö­rel­se fram till 1886 då han till­sam­mans med familjen återvänder till Uppsala län.

Något år senare flyttar Wickman till gård n:o ½ 164,165 och där driver han sin kakelugnsmakerirörelse fram till 1886 då han tillsammans med familjen återvänder till Uppsala län.

Resan från Östersund till Tierp finns kortfattat redogjord i skriften Ti­erps­byg­den på detta sätt. Lands­vägs­fo­ra till Sundsvall samt med båt till Gävle och sedan med forskjuts landsvägen till Tierp. J. P. Wickman avlider 1893. Sonen Carl Johan som föddes i Östersund 1865 blev senare också ka­kel­ugns­ma­ka­re och drev en tämligen stor verksamhet i Tierp.

Widinghoff, Carl Erik, född den 11/9 1818 i Trosa Stf. (Andra uppgifter säger att han var född i Njurunda). Flyttade 1848 från Sundsvall till Östersund och var här gesäll hos Toutin. Vistelsen i Östersund blev kortvarig, 1850 finns han i Härnösand. Året därpå är han återigen i Sundsvall där han avlider den 18/9 1880.

Exempel på annonstext: Un­der­teck­nad, som wunnit Burskap har i staden, såsom Ka­kel­ugns­ma­ka­re, får wördsamt till­kän­na­gifwa, att hos mig finnes fär­dig­gjor­da Kakelugnar efter flera modeller, äfwensom andra arbeten som hörer till mitt yrke. Be­ställ­ning­ar från Landsorten emottagas och expedieras skyndsamt, då de insändas under nedan­skri­f­na adress; förs­war­ligt arbete och billiga priser utfästes. Sundswall och Böhle i Maj 1847. C. E. Widinghoff.

Zetterberg (Hall­stens­son), Hallsten, Sveg. Född 1854 i Östmark, Värmland. Tituleras även smed. Flyttade 1878 till Herrö i Härjedalen.

Öhrman, Carl Petter, född den 19/1 1791 i Piteå. Hans efternamn är troligen en kon­struk­tion av sin moders och faders efternamn (Örbom resp. Backman). I man­talslängd för Östersunds församling 1813 finns Öhrman boende hos sin mor, som nu blivit änka, och en syster. Han tituleras där ka­kel­ugns­ma­ka­re­ge­säll, och det finns även antecknat om honom att han äger ett fickuhr af silfver. Om systern finns noteringen att hon nyttjar sidentyger. Dock tycks ingen i familjen nyttja varken snus, tobak eller brännvin. Detta är annars en vanlig notering bland åtminstone den manliga be­folk­ning­en i staden.

I husförh.längd för Östersunds församling uppges att ka­kel­ugns­ma­ka­re Öhrman flyttade till Härnösand 1813, men där går det inte att hitta honom i några handlingar. Möjligen blev det istället en flytt till Örebro, för där återfinns han som gesäll hos Lars Fagerlund samma år. Efter att ha fått sitt mästarbrev 1818 startade han sitt eget ka­kel­ugns­ma­ke­ri i Örebro. Öhrman avlider där 1858.

Österlund, Karl Johan Gesäll. Född den 17/2 1860 i Lossa (Låssa) församling, Uppsala län. Han kom till Östersund från Stockholm 1883. Österlund flyttade 1886 till Sundsvall, men återvände året efter till Östersund. Enligt en notis i Jemtlands Tidning flyttade han den 30/10 1888 från gård n:o 213 i Östersund till Luleå , och där återfinns han som gesäll i 1890-års folk­räk­ning. Österlund avlider i Katarina församling, Stockholm den 22/1 1938.

Källor

In­for­ma­tio­nen om de olika ka­kel­ugns­ma­kar­na har hämtats från uppgifter ur 1860-, 1880-, 1890- och 1900-års folk­räk­ning för bl.a. Jämtlands län, olika årgångar av Jämtlands läns kalender och Adress­ka­len­der för Östersunds stad med Odenslund och Hornsberg, Mi­ni­ste­ri­al­re­gis­ter för Jämtlands län, Husförh.längd för Östersunds församling, Ellen Raphaels sam­man­ställ­ning av Kakelugns- och kruk­ma­karäm­be­tets års­be­rät­tel­ser i Ka­kel­ugns­ma­ka­re och krukmakare i Sverige från ca. 1700 till 1846 1914, års­skrif­ten Gamla Östersund utgiven av Föreningen Gamla Östersund, Östersunds fabriks- och hant­verks­för­e­nings skrift Hantverk och hant­ver­ka­re i Östersund 1985, Östersunds Fabriks- och Hant­verks­för­e­ning 1847-1947, Då järnvägen kom till Östersund, Ler­in­du­strin i Örebro, Fö­del­se­re­gis­ter för Piteå stads­för­saml.; Husf.- och man­talslängd för Östersunds församling; Mi­ni­ste­ri­al­re­gis­ter för Jämtlands län (flytt); För­sam­lings­boks­ut­drag för Frösö församling; Industri och hantverk i Jämtlands län 1939, samt Östersunds historia. Ett register över erhållet burskap och ar­bets­till­stånd i Östersund 1810-1862 samt Östersunds hant­verks­för­e­nings an­mäl­nings­bok har gått att granska på Land­sar­ki­vet.

Na­tur­ligt­vis kan det mycket väl ha kommit med felaktiga fakta p.g.a. olika om­stän­dig­he­ter. Det kan t.ex. finnas olika år­tals­upp­gif­ter i olika käll­ma­te­ri­al och att då avgöra vilket som är rätt när det skiljer bara några år är inte så lätt. De flesta år­talsan­gi­vel­ser­na kommer från uppgifter i hus­för­hörs­läng­der och vid t.ex. flyttning, då anmäldes detta nog inte så korrekt. Så re­ser­va­tion för fel­ak­tig­he­ter måste tas i beaktande. Ka­kel­ug­nar­na som förekommer på denna sida finns alla uppsatta i Jämtland.